torsdag 18 december 2008

jaha

Dagen har varit dålig. Emo..
Så jag tänkte fortsätta vara det.

Jag tänkte vika ut mig lite, med käsnlor osv. Jag orkar inte riktigt hålla det inne längre.
Jag älskar mitt liv så sjukt mycket. Jag tkr om mig själv, jag har bra vänner och en underbar familj. Inget att klaga på egentligen. Men sen min egypten resa har mycket vänts uppochner. Jag har glidit ifrån eller förlorat nära vänner helt. Jag har tappat mina betyg. Mina föräldrar är inte dom gladaste, jag sover extremt dåligt och drömmer helt sjuka saker.
Jag känner mig så sjukt ensam. Det finns ingen nära längre. Jag känner inte att jag kan prata ordentligt med någon. Det finns ingen jag vågar gråta inför längre. Det känns som att folk ser något annat än mig när dom tittar på mig. Jag känner mig inte hel. Det river och sliter i bröstet på kvällarna när jag sitter ensam och jag funderar alldeles för mycket. Hur kommer det sig att jag alltid lyckas träffa fel människor? Hur kommer det sig att jag ofta blir lämnad? Hur kommer det sig att så många går bakom ryggen på mig? Det m¨åste ju vara något jag gör. Jag behöver hjälp att hitta vad, för jag vill inte att det ska kännas såhär konstigt. Det känns som att jag kan börja gråta närsomhelst (det kan iofs bero på PMS men jag vet inte.).
Jag har ett litet sår i hjärtat. Som alltid kommer sitta där. Varför det har hamnat där tänker jag inte berätta. Men det såret har lärt mig att sakna, att vara kär, att vara ledsen och att vara lycklig. På ritkigt. Inget känns så äkta som när mina känslor nuddar det såret. Oj vad emo detta kommer låta, men jag älskar det lilla såret. Det påminner mig om den bästa tiden av mitt liv. Även fast det gör ont nu.
Det finns tre människor i universum just nu, så får mig att må riktigt bra. Förut var jag lycklig med alla mina vänner men nu... Nu är allt på det sättet som det inte borde vara.
Jag vill bli hel igen. Ge mig något som kan ersätta mina tappade pusselbitar.



Over and out

3 kommentarer:

Anonym sa...

har man tappat en bit av sig själv, kan man välja att försöka hitta den förlorade biten, eller ersätta den med något annat, vanligtvis ser vi oss själva ur den dåliga synvinkeln, att man inte direkt ser vilka saker det är man gör bra, utan man ser bara det negativa för att försöka hitta svaret, man ska kanske se helheten i det hela för att hitta det riktiga svaret, när man frågar sig alltid varför, så är det så lätt att skapa följd frågar så som hur och när, etc etc. Var inte orolig, i sinom tid kommer du att veta "därför".

jag skulle vilja citera en låt "time of your life", minnen som kommer och som stannar kvar, både dåliga och bra, om det är en enda grej tillsammans, så måste man se det bra ur ett minne, även om minnet också innehöll något dåligt, ingenting är perfekt.

Förmodligen har du nu, när du läst allt detta tänkt: men ja vet sluta skriva någon sorts kommentar som du tror kommer göra det bättre för henne!

jag är ledsen, men det här var det bästa jag kunde göra för att ge tröst.

ellen sa...

sötnos. mig kan man ALLTID gråta hos. när som helst på dygnet kan man ringa mig. ALLTID!

Anonym sa...

tänker inte snacka igenom altt allt allt på internet, för det ska jag göra när jag sover över hos dig, bara så du vet. tänkte bara säga att du ofta har en viss kompis som du är jättebra kompis med ett tag, och sen glider ni ifrån varandra, så jag fattar att du känner dig lämnad från många ...men jag har faktist alltid varit din kompis, och vi har aldrig glidit ifrån varandra, vad jag vet iaf? och sen vi blev bra kompisar så har du alltid varit en av mina närmaste kompisar, vet inte om det har varit dsma för dig men det har inte riktigt med saken o göra..tänkte bara att du ville veta <3^^,