Skolan idag var hemsk! Ont i kroppen, trött, halvt feber osv.
Känner mig alldeles tom just nu. Känns konstigt. Känns som allt runt om mig är tillfixat, uppdiktat eller påhittat på nå vis. Att någon spelar mig ett hemskt spratt. Känns inte kul, och det skulle ju inte vara första gången.
Vägen är lång, jag vet inte hur den slutar. Var spelar ingen roll längre.
Du håller min hand men kylan biter i ändå, mina läppar blir blåa och fingrarna stelnar.
Håll i hårt, du kanske halkar.
Jag vet ibland inte vem du är, dina ögon som visade mig hur det skulle vara, mörknar och blir till ingentig. Du försvinner ett tag och jag hör dig inte viska i mitt öra.
Jag vet inte vart du tog vägen.
Du håller min hand men jag känner ingenting.
på tiden
14 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar